Nu får det snart ge sig!!!

Det finns dagar och så finns det dagar. Idag har jag varit ganska less på det mesta. Igår kväll fick jag en släng av magsjuka. Som tur är håller det aldrig i sig länge på mig. Mannen tog Josefin på natten så att jag fick sova, fast mycket sömn blev det inte, mådde mest illa. Vaknade, i morse, inte så himla pigg. Visade sig då att Josefin inte kissat sen 8 kvällen innan. Bara att ringa till endokrin i Upssala för att rådfråga läkaren. Hon ringde upp mig på förmiddagen. Proverna vi tog i Upssala var bra, inget fel på kortisonen. Troligen har Josefin börjat producera egen minirin så att kisseriet svänger. Nu får vi gå mer på känn huruvida vi ska ge henne medicin eller inte. Kissar hon inte ska hon helle rinte ha medicin. Men då kvarstår frågan, varför pendlar temperaturen på henne. Just nu vet vi inte om hon är sjuk eller om bara tempen strular. Ligger runt 39. Hade 34 i onsdags morse. Blir inte klok på detta. Det tråkiga är att vi inte kan jobba alls med henne, hon må vara glad, men ändå ganska loj... Troligen hände det något i höstas när slangen gick av. Hoppas bara att detta inte är permanent. Blev ganska ledsen...

Och då skulle jag åka på begravning. Hade ångest för det både för att jag inte mådde riktigt bra och för att jag kände mig så labil. Sen är det ju aldrig kul med begravningar. Men var en fin akt. Kändes bra att vara där, även om det var jobbigt.

Ikväll skulle vi åkt hem till Anna och hennes familj, men vi sköt på det till imorgon kväll istället. Då kan männen titta på fotboll så kan vi fruntimmer bada jaccussi. Och jag kan kurera mig ikväll...