Barnens kalas flöt annars på bra, fredagen var lugn. bara den närmaste familjen. Men jag märkte att tröttheten gjort mig ljudkänslig. Mådde lite dåligt ett tag när alla kom samtidigt och det kom ljud från alla håll. Vi bjöd på middag. Kaisa hade bestämt menyn dagen till ära. Blev makaroner och stekt falukorv...
På lördagen blev Klas och jag BF (barnfria). Jossan var på kortis, Kaisa ville sova hos gammelmormor Astrid och Mattias hade filmkväll med övernattning hos en kompis. Det är inte ofta det bara är mannen och jag i huset. Planerade att vi skulle laga en god middag och avnjuta den i röda fåtöljerna med musik och vuxenprat. Slutade med att vi köpte hem pizza, som vi åt i soffan framför TV. Tittade på "Varg". Sevärd!!! Kl. 9 kröp jag ner i sängen och läste, sen sov jag snart... Det gäller att ta vara på tiden när man är själva (ha,ha,ha).
På söndagen gjorde vi i ordning Jossans lekrum till en dicolokal. Sen gick vi till gammelmormor Astrid, som bjöd på söndagslunch. Därefter var det till att skynda sig hem för barnkalas. Klockan tre rasade det in barn. Tänk att alla föräldrar alltid är så punktliga både vid lämnande och hämtande!!!. Tretton barn, med Jossan. Då kan ni tänka er ljudnivån. Men barnen hade jättekul. Klas roade dem genom att ta på min blus och gå in och dansa disco. Vilket jubel, men de höll inte med om att han var världsbäst i discodansning...
Jossan, sex år...
Grattis och puss på dig syrran. Jossan trivs bakom all krimskrams...
Grattis och puss på dig syrran. Jossan trivs bakom all krimskrams...
Denna snygga klänning fick Kaisa av Josefin.
På måndagen fick jag besök av en gammal kompis, som jag inte umgåts med på några år eftersom hon flyttade från stan. Vi lärde känna varandra på gymnasiet och hängde ihop som ler och långhalm. Det är konstigt med en del vänner. Man behöver inte träffas på flera år och sen när man ses, tar man bara vid där man slutade. Bestämde att vi ska ta en vin kväll ihop nästa vecka.
Idag har jag varit i Eskilstuna på nervhastighetsbedömning. (Jossan hade tid hos ögonläkaren där samtidigt, men det tog Anna hand om.) Diagrammen såg OK ut så hon trodde inte det var för trång för nerverna, men läkaren ska göra slutgiltig bedömning. Vill ju veta varför tummen är som den är. Har börjat tappa saker nu.
Och om 45 minuter åker jag till Stockholm. Klas och hans lillebror, Anders, ska på konsert och jag ska ut med min kompis Kalle (Birgitta). Vi ska äta på libanesisk restaurang. Klas och Anders gör oss sällskap över middagen, men sen blir dte bara vi två. Blir 16 rätters middag, det ni!!! Konserten slutar runt tolv, så vi är nog inte hemma fören närmare halv tre. Stackars Klas som ska upp och jobba. Själv hoppas jag på att sova till 11...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar